Adam Svanell

Journalist, skribent och filmare. Redaktör för musiktidningen Novell.

Maskinskräck

with 2 comments

angvalt

Om hur maskiner framställs på film (artikeln publicerad i fredags i SvD):

I bioaktuella Transformers – De besegrades hämnd hotas mänskligheten av bilar, grävmaskiner och cement-blandare. Igen. Filmhistorien har ständigt beskrivit maskiner som skräckinjagande. Men vad är det som är läskigt?

Luke Skywalker ska precis resa för att rädda universum då han får veta att den fiende han måste besegra, den tungt flämtande Darth Vader, även är hans pappa. Chockad säger den unge rymdhjälten att han inte kan döda sin egen far. Men Obi Wan Kenobi svarar:

”Han är mer maskin än människa numera – förvriden och ondskefull.”

Citatet från rymdsagan Jedins återkomst visar på ett övertydligt sätt vilken roll tekniska apparater ofta har fått spela på film. Fler exempel finns i den aktuella biorepertoaren. I Transformers – de besegrades hämnd försöker utomjordingar utplåna jorden i skepnaden av vanliga motorfordon. I Terminator – Salvation har en robotarmé tagit kål på större delen av mänskligheten redan när filmen börjar.

Människans kamp mot maskinen är ett uråldrigt filmtema. Ändå kan man fråga sig varför. Medan andra skräckframkallare som dödliga virus och aggressiva rovdjur bygger på faktiska hot mot människor är maskiner skapade och styrda av oss för vår egen nyttas skull. Förutom en och annan kraschad hårddisk eller trasig växellåda tycks de inte heller göra mycket motstånd.

Arne Öhman är professor i psykologi på Karolinska institutet. Han menar att det finns en grundläggande mekanism som gör att vi kan uppfatta maskiner som skrämmande.

– Vi är ihopkopplade i hjärnan så att vi ska titta efter avsikter och intentioner hos medmänniskor. Maskiner kan nästan se ut som människor och definitivt verka ha avsikter, men går inte att läsa på samma sätt. En traktor kan till exempel bete sig och göra saker. Dess handlingar förblir dock obegripliga, och det som är obegripligt är också skrämmande, säger han.

Hur hotet från maskinerna beskrivs på film har skiftat mellan olika tider, från traktorer som jagar människor till datorer som startar kärnvapenkrig. SvD:s filmkritiker Hynek Pallas beskriver Fritz Langs stumfilmsklassiker Metropolis från 1927 som ”urfilm” i sammanhanget:

– Dels framställs där den moderna, maskinlika industristaden som ett hot. Dels byggs det en robot som sedan löper amok. Filmen fångar rädslan för de ideologier som skulle komma att krossa Europa under de kommande decennierna, men också baksidan av den moderniteten.

Hynek Pallas menar att skildringar av teknik som hotfull ofta kan kopplas ihop med viktiga historiska skeenden. Efter atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki blev exempelvis mutationer på grund av läckande kärnkraftverk ett vanligt tema.

– Från 80-talet och framåt kunde man även se en allt större datorskräck där man var rädd för att datorerna skulle ta över. Det utvecklade sig sedan allt mer mot artificiella intelligenser, robotar som tar över av sig själva.

Kioskvältarna inom nischen är två filmserier – bröderna Wachowskis Matrix och James Camerons Terminator. Men den som mer än någon annan har gjort området onda maskiner till sitt är författaren Stephen King.

King ligger bakom de litterära förlagorna till både The Mangler, filmen om en mangel som äter upp människor, och Christine, om en svartsjuk bil som jagar och dödar. När han i mitten på 80-talet blev erbjuden att själv göra regidebut valde han att filmatisera en annan av sina berättelser. Resultatet Maximum overdrive blev en kalkon där all tänkbar teknik, från läskautomater till hårtorkar, vänder sig mot mänskligheten.

Men kanske börjar nu den anrika skräcken för maskiner bli otidsenlig. På sistone har de sedvanliga illasinnade filmrobotarna fått konkurrens.

– Det vanligaste de senaste åren har varit filmer med både onda och goda maskiner. Det som förenar maskinerna på den goda sidan är att de ofta har mänskliga drag, säger Hynek Pallas.

I de aktuella Terminator- och Transformersfilmerna kämpar människor och goda maskiner sida vid sida mot andra, fientliga maskiner. I fjolårets Pixarsuccé Wall-E spelade en charmerande robot huvudrollen medan människorna mest framstod som bortskämda.

Hur förklarar man då denna nya, positiva bild av maskiner? Rebecka Molin, doktorand i teknovetenskapliga studier på Blekinge tekniska högskola, tror att den hänger ihop med hur beroende vi har blivit av våra apparater.

– Man kan inte bortse från att tekniken har en väldigt stor inverkan på vår vardag. Det är så mycket i vår samtid som är organiserat kring teknik och teknikhantering, från att vi använder Facebook till att vi går till banken på nätet. Kanske börjar vi inse att vi inte skulle klara oss utan den, säger hon.

Kan det rentav vara så att gränsen mellan människa och maskin är på väg att suddas ut? En scen i Transformers – de besegrades hämnd visar hur en robot läser av en människas hjärna likt vilken hårddisk som helst. Vi talar allt oftare om oss själva i termer lånade från datavärlden. I takt med att vi konstruerar allt mer människoliknande robotar gör gentekniken och läkekonstens framsteg att våra egna organ kan bytas ut och att dåliga anlag kan väljas bort.

Hollywoods regissörer tycks åtminstone ha börjat inse det Kjell Höglund sjöng redan 1986: Maskinerna är våra vänner.

Onda maskiner från fem decennier:

2001 – ett rymdäventyr (1968)

Arthur C. Clarke och Stanley Kubricks vackra science fiction-drama kretsar kring en expedition till Jupiter, där människan har funnit spår av intelligent liv. Den hyperavancerade datorn HAL 9000 ska föra expeditionen säkert fram. Men med en honungslen stämma lurar den istället besättningsmännen i döden. Banbrytande inom nischen ”smarta datorer som blir medvetna om sin egen existens”.

Demon seed (1977)

Ett av sci fi-historiens mer makabra filmupplägg är nog Dean Koontz-filmatiseringen Demon seed, där en kvinna våldtas av en robot och sedan föder dennes barn. Filmen handlar om en forskare inom artificiell intelligens, vars skapelse rymmer och tar kontroll över hans helt datorstyrda hus. Innan roboten avslöjas hinner han befrukta forskarens fru, som mycket riktigt föder en metallisk liten bebis.

Maximum Overdrive (1986)

Stephen Kings första – och enda – film som regissör är en riktig buskisskräckis. En komet som passerar jorden ger alla tekniska mojänger ett medvetande samt ett sug efter att döda. Till tonerna av AC/DC och med Emilio Estevez i huvudrollen följer man en grupp sydstatsamerikaners kamp mot lastbilar, motorsågar, hårtorkar, arkadspel, elektriska knivar, gräsklippare, läskautomater och bärbara kassettbandspelare.

Matrix (1999)

När Andy och Larry Wachowski kom med sin läderrocksaction Matrix lyckades de med två till synes omöjliga saker. Dels förnyade de filmkonceptet elaka maskiner genom att påstå att dessa inte kommer att ta över världen, utan att de redan har gjort det. Dels gav de en av världens minst hyllade skådisar – den ständigt bortkomne Keanu Reeves – en tillfällig släng av trovärdighet. Frågan är vilken bedrift som var störst.

Transformers – de besegrades hämnd (2009)

I uppföljaren till succéfilmen från 2007 fläskar regissör Michael Bay på med mer av allting. Längre speltid, mer action, fler världsdelar att sprida ut robotkriget i, fler explosioner, fler omotiverat lättklädda tjejer, fler sidospår i historien och fler sorters fordon som förvandlas till mördare. ”Robotarna är elakare och snyggare och bär spår av både Wall-E och Aliens” skrev SvD:s Hynek Pallas och delade ut en femma.

Annonser

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Mjömark

    juni 30, 2009 at 12:54 f m

  2. Här är trailern. Rekommenderas! http://www.youtube.com/watch?v=zCZY9Z6WvSY

    Mjömark

    juni 30, 2009 at 12:57 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: