Adam Svanell

Journalist, skribent och filmare. Redaktör för musiktidningen Novell.

Vill vi ha dem, igen?

with one comment

Lååång artikel om bandåterföreningar i dagens SvD:

Popnostalgi har blivit en miljardindustri. Att band som Europe, Blur och Roxette återförenas är numera mer regel än undantag. Christer Sandelin och Tommy Ekman, aktuella som Style, har gjort comeback minst fem gånger.

I knallröda jeans, ljusblå jacka och lila t-shirt dansar Christer Sandelin, 47, vid mikrofonstativet. Bredvid honom lägger den svartklädde Tommy Ekman, 48, en 80-talsdoftande syntmatta. Såpbubblor seglar över tv-studions scen när de forna tonårsidolerna sjunger sin nyskrivna singel:

Vill ha dig hos mig, om igen
I mörkret hos mig, om igen

För 28 år sedan toppade Freestyle singellistan med högstadiedängan Vill ha dig. När låtskrivarna nu återvänder är det inte bara titeln – Vill ha dig, igen – som klingar bekant. Även texten är delvis lånad från 1981 års hitlåt.

– Det var vår låtskrivarpartner Lina Eriksson som kom med idén att återanvända texten. Vi hade nog aldrig vågat göra det själva, berättar Christer Sandelin.

Duon Ekman och Sandelin är sannolikt landets flitigast återförenade konstellation. Redan 1986 gjorde de comeback med gruppen Style och melodifestivalhiten Dover Calais. Tolv år senare återuppväckte de Freestyle med en upphottad version av låten Fantasi.

De deltog på nytt i Melodifestivalen 2003 som Style. Något år senare kom en skiva under namnet Sandelin & Ekman. Nu kallar de sig återigen Style, trots att ursprungsbandets tredje medlem Gigi Hamilton inte finns med.

– Våra tidigare återföreningar har funkat helt okej, men den här gången känns det verkligen rätt, säger Christer Sandelin.

Det fanns en tid då band spelade tillsammans under några intensiva år, splittrades och gick vidare. Den eran är definitivt förbi.

Återföreningen har utvecklats till ett obligatoriskt inslag i karriären, såväl för råkommersiella hitprojekt som skeva indieorkestrar. Konstellationer där medlemmarna nyss inte stod ut med att vistas i samma stadsdel turnerar tillsammans. Band som inte har legat på listorna sedan 60-talet lever i nya formationer.

I år har vi sett återkomster från Creed, Faith No More, Roxette, The Specials, No Doubt, Blur, Jane’s Addiction, Blink 182, Strindbergs, Massive Attack, Cliff Richard & The Shadows, Limp Bizkit, Bob Hund, En Vogue och Madness, för att nämna några. Sveriges största festival är Sweden Rock Festival – ett arrangemang helt baserat på reinkarnerade gamla hårdrocksakter.

– Jag tillhör en generation där det normala är att inte ha sett ett band i originaltappning. Det har blivit norm att det är återförenade varianter man går och tittar på, säger SvD:s rockrecensent Linnéa Olsson.

På Sweden Rock delade hon ut lägsta betyg till Black Sabbath-avknoppningen Heaven and Hell. Att Europe samtidigt fick en sexa bör ses som ett undantag. Trots att återförenade band ofta drar storpublik tycks de alltid få bottenbetyg av recensenter.

– När ett rockband är i 50-årsåldern så blir det oftast ganska pajigt. Då måste man som kritiker se att man har ett jobb att sköta, även om man är ett fan. Man frågar sig varför de tvunget skulle väcka liv i liket, säger Linnéa Olsson.

Just den oron kände punkbandet Mögel när de nyligen återuppstod för en konsert på Stockholmskrogen Judy’s.

– Flera av oss har inte spelat musik på 30 år. När man är 17 år upplevs det som charmigt att inte kunna spela, men kanske inte när man är 50, säger trummisen Marie Wrengler.

Frågan är vad som skiljer en prisad återförening från en utskälld. Tommy Ekman i Style anser att en avgörande faktor är anledningen till att bandet återförenas.

– Jag tycker att man ofta kan se det redan på skivomslaget, om det fortfarande finns en lyskraft hos artisterna eller om allt bara känns krystat, säger han.

Generellt gäller att ju mer lik originaluppsättningen en grupp är, desto bättre mottas den. Skräckexemplet är The Animals, som har turnerat i en rad varianter: Trummisen John Steel som Animals and Friends, gitarristen Hilton Valentine som Animals II och sångaren Eric Burdon som The New Animals.

Det tycks lättare att komma undan med hedern i behåll från en enstaka konsert än från en världsturné med tillhörande skivsläpp. Perssons Pack är ett av få band vars comebackalbum har mötts av en unison hyllningskör. Sångaren och låtskrivaren Per Persson tror att framgången delvis beror på gruppens nytillskott – 28-årige Love Antell:

– I bussen till den första återföreningsspelningen satt vår dragspelare Magnus Lindh, som är född under Andra världskriget, och diskuterade syndikalism med Love, som är född efter att punken dog. Det blir ett speciellt temperament i det generationsmötet.

Risken att en återförening blir utbuad är hur som helst överhängande. Vad är det då som får alla dessa herrar – det är nästan bara herrar – att åter hänga på sig gitarrerna och kraxa fram sina gamla allsångshits?

– Man ska inte underskatta businessen i det hela. Det finns en ny publik som aldrig har sett de här banden, en ung generation som är beredd att lägga pengar på konsertbiljetter, säger Linnéa Olsson.

Per Perssons förklaring är av mer personlig art:

– Jag tror att det handlar om drömmar. Allt var så bra när man var 21 år och nykär. Nu är man 53 och nyskild, livet är pest och man längtar tillbaka.

ÅTERFÖRENINGAR…

… utan frontfigurerna:

Beach Boys. Den 3 juli spelar Beach Boys i Piteå. Kommer Brian Wilson? Nej. Carl Wilson? Nej. Dennis Wilson? Nej. Deras kusin, doldisen Mike Love? Ja.

• Misfits. Misfits utan Glenn Danzig kan tyckas som Anita utan Televinken. Ändå håller basisten Jerry Only liv i den gamla horrorpunkgruppen, som nyss spelade i Stockholm.

• The Wailers. Bob Marley, Bunny Wailer och Pete Tosh utgjorde bandet The Wailers. Gruppen turnerar fortfarande, men utan en enda av grundarna.

• The Temptations. Totalt 22 medlemmar har passerat revy i denna klassiska soulkvintett. Kvar sedan starten 1960 finns bara bakgrundssångaren Otis Williams.

• Smokie. Basisten Terry Uttley är ende originalmedlemmen. Men bandet som bodde granne med Alice fortsätter att turnera och sätta medelålders kvinnohjärtan i brand.

… med äran i behåll:

• Madness. Nya The liberty of Norton Folgate är skakollektivets första album med eget material på tio år. SvD:s Andres Lokko gav skivan en femma.

• Popsicle. 1999 splittrades de osannolika fixstjärnorna från 90-talets svenska indiescen. Sex år senare kom det riktiga avskedet: en bejublad konsert på Cirkus.

• Pugh 69. Efter nära 40 år sammanstrålade Pugh Rogefeldt med sitt gamla kompband. Mot alla odds blev resultatet Vinn hjärta vinn en riktigt bra skiva.

… som var en dålig idé:

• The Beatles. 1995 kom världshistoriens största popgrupp tillbaka. Dessvärre var de nya låtarna, ihoppusslade från John Lennons demoinspelningar, så trista att brittisk radio inte ens ville spela dem.

• Limp Bizkit. Rap metal kan vara den värsta genre som funnits. Limp Bizkit kan vara det värsta bandet inom genren. Nu är de tillbaka. Hurra?

• Musical Youth. Att återförena en barngrupp är som att sälja ekfatslagrade Hubba Bubba. Men 20 år efter genombrottet gjorde denna dagisversion av Inner Circle comeback 2004.

… för pengarna:

• Kiss. Har öppet erkänt att man återförenas för att tjäna pengar. Medlemmarna säger sig ogilla varandra och känna sig gamla, men sminkar genast upp sig om priset är rätt.

• Sex Pistols. 1976 ville de göra uppror mot allt, alla och lite till.
Idag har det legendariska punkbandet blivit en brittisk motsvarighet till svenske pseudorebellen Magnus Uggla.

• Happy Mondays. När skattmasen jagade Happy Mondays-sångaren Shaun Ryder blev en återförening lösningen. Resultatet: slarviga fyllespelningar och en Thin Lizzy-cover som singel.

… vi aldrig lär få se:

• The Smiths. Sångaren Morrissey har sagt: ”Jag skulle hellre äta mina testiklar än återförenas, och det säger en del när det kommer från en vegetarian.”

• Abba. Nyligen visade en brittisk enkät att Abba var det band som flest musiklyssnare ville se återförenat. Den svenska kvartetten säger konsekvent nej.

• Ebba Grön. 1998 erbjöds Ebba Grön 18 miljoner för tre återföreningskonserter. ”Det skulle bli pinsamt” svarade Thåström och avböjde.

• The Supremes. 2000 annonserades en stor återföreningsturné med originaluppsättningen. När Mary Wilson and Cindy Birdsong fick reda på Diana Ross skyhöga gage hoppade de av. Två andra sångerskor ersatte, men turnén blev en flopp som snabbt avbröts.

Annonser

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. ebba gjorde ju en ”återförening” på strummers-hyllningskonsert. de lär komma på tal om, säg, mick jones eller paul simonon gick och dog. så mycket gräs som jones röker.

    fredrik thorén

    juni 14, 2009 at 5:15 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: