Adam Svanell

Journalist, skribent och filmare. Redaktör för musiktidningen Novell.

”Lite blött blev det i byxan”

leave a comment »

Om dragshowgruppen Barbarellas (artikeln publicerad i fredags i SvD Min Helg):

När Klas Ahlstedt öppnade Odenteatern ville han bestämt sätta upp en dragshow. Lösningen blev att själv dra på sig klänning och peruk. I föreställningen REW/FFD med gruppen Barbarellas gestaltar han bland andra Carola, Edith Piaf och Televinken.

– Man börjar med att klistra ögonbrynen. Sedan tar man sisådär 100 liter foundation, verkligen trycker in det i varenda por i ansiktet. Man pudrar tills man ser ut som ett lik i ansiktet. Därefter kan man börja göra sig snygg.

Skådespelare Klas Ahlstedt redogör detaljerat för den förvandling han genomgår innan showen REW/FFD. Hela processen tar två timmar. Sedan är han sitt alterego: primadonnan Miss Elli Gant.

Elli, även kallad ”Morsan”, är draggruppen Barbarellas grand old lady. Född redan 1820 har hon genomlevt två världskrig och varit Eva Brauns älskarinna. Nu styr hon Barbarellas med järnhand och alltför många glas vitt vin i kroppen.

Klas Ahlstedt beskriver Barbarellas som lite fräckare, lite snuskigare, än andra svenska dragshowgrupper.

– De finns många grupper som är bra, men lite väl rumsrena. Vi vill vara som i Berlin på 30- och 40-talet, busigare, mer ekivoka och sarkastiska på ett kärleksfullt sätt. I vår nya föreställning kommer det bland annat fram att Annika och Televinken har ett mycket märkligt förhållande.

Showen på Odenteatern heter REW/FFD och är lite av en ”greatest hits”. Miss Elli Gant och adepterna Francesca, Cindy och Carmen bjuder på såväl nya mimnummer som publikfavoriter – allt i ett rasande tempo.

– Det längsta numret varar i 55 sekunder. Totalt blir det 120 nummer, garanterat utan röd tråd, skrattar Klas Ahlstedt, som till skillnad från sin rollfigur är hyfsat ny i dragshowvärlden.

För fem år sedan startade han Odenteatern tillsammans med Paula Ternström. Ambitionen var att den lilla teatern i Vasastan skulle rymma allt från barnteater och komedi till konserter och tunga dramer. ”Då måste vi ha drag också” tänkte Klas.

Kort senare stod han själv på scenen i klänning. Och älskade det.

– Det roligaste med dragshow är att publiken alltid är positiv och gapar och ropar. Under en föreställning kissade en tjej på sig av skratt. Hon sa det efteråt, ”det var inte så mycket men lite blött blev det i byxan”. Det tror jag inte händer på Dramaten.

Eller så är det mindre accepterat att berätta det där?

– Precis. Teaterns värld är redan väldigt accepterande. Men inom dragshow tas allting ett snäpp till.

Annonser

Written by Adam Svanell

april 30, 2009 den 4:29 e m

Publicerat i Artiklar, Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: