Adam Svanell

Journalist, skribent och filmare. Redaktör för musiktidningen Novell.

Tjugo år av romantik

with one comment

1022493

Om Moto Boy (artikeln publicerad i SvD idag):

Indiesveriges mest extroverte romantiker lämnar rockscenerna för en helg. På söndag tar Moto Boy plats i Uppenbarelsekyrkan med piano, en stråkkvartett och – som alltid – höga klackar.

Oskar Humlebo var åtta år gammal när han upptäckte det vackra. Hans familj åkte till London på semester och Oskars pappa, som var intresserad av kyrkor, tog med dem till en rad katedraler. Sonen tyckte att besöken var tråkiga och ville hellre gå på tivoli.

Men i en av kyrkorna hände något. Den stora katedralen – han minns inte vilken det var – stod nästan helt tom och en gosskör repeterade vid altaret. Oskars rastlöshet försvann på ett ögonblick.

Den vackra stämsången, stillheten och ynnesten att vara ensamma som åskådare hänförde honom. Den lille pojken övertalade sin familj att stanna tills repetitionen tog slut timmar senare. När de kom hem till Hudviksvall gick han med i en gosskör.

– Jag tror att det var den upplevelsen som triggade mig att vilja göra musik. Det var så självklart, så genuint vackert, säger Oskar.

I dag kallar han sig för Moto Boy. Som skivdebutant blev han omtalad i våras, minst lika mycket för sin kitschlook, androgynitet och hårdrocksgitarr som för sina låtar. ”Ett lo fi-glam-experiment med ett läppstiftsrött hjärta fastnålat på den uppknäppta läderjackan” skrev SvD:s Kristin Lundell.

Nyligen kom For Martha, ett minialbum där Oskar tolkar stycken som Pie Jesu och Ave Maria, och som på söndag följs upp med en konsert i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. Två oväntade karriärsdrag kan tyckas. Men i Moto Boys universum är katedraler och Andrew Lloyd Webber lika självklara inslag som David Lynch-filmer och högklackat.

– Jag ser det som romantik alltihop. Moto Boy handlar om att lyfta fram det vackra i världen, vilket inte behöver vara Meg Ryan och pussar i slutet utan lika gärna skit och trasighet. Det är finare om en sjöman sjunger en gosskör än om en söt engelsk pojke gör det.

Konserten på söndag blir hans första någonsin med kompmusiker. Istället för att stå ensam på scenen med sin elgitarr får Oskar sällskap av en pianist och en stråkkvartett. Fast än har han inte frågat om de är beredda att klä sig á la Moto Boy.

– Det är ännu intressantare att klä upp sig i en kyrka än på en rockklubb där det nästan är normalt att se ut som en glamrockstjärna. Helst vill jag ha massor av discokulor. Vi får se hur mycket de går med på.

Annonser

Written by Adam Svanell

januari 23, 2009 den 10:32 f m

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Fint skrivet. Ser fram emot spelningen!

    George

    januari 25, 2009 at 1:38 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: