Adam Svanell

Journalist, skribent och filmare. Redaktör för musiktidningen Novell.

Stora drömmar

leave a comment »

cirk_mb_0829_inside_out_medium1

Om Cirkus Cirkörs nya föreställning (i dagens SvD Min Helg):

Efter ett decennium som Cirkus Cirkörs direktör började Tilde Björfors tappa lusten. Men under resor över världen återuppväcktes cirkusförälskelsen. Hennes nya föreställning är en hyllning till trapetser, lindans och paljetter.

Ett skelett vilar på golvet i Cirkus Cirkörs träningsslokaler i Alby. En bit bort klättrar akrobaten Irena Purschke omkring på det tre meter breda hjärta som spelar en framträdande roll i föreställningen Inside Out. Längs väggarna står röda draperier, champagneflaskor och piltavlor.

Det är slutrepetitioner inför premiären på Dansens hus. Inside Out har redan spelats i Lund, men jämfört med uppsättningar av dans och teater är cirkusföreställningar ständigt i förvandling. Innehållet förändras i mötet med publiken, och skador kan göra att akrobatern måste bytas ut från en kväll till en annan.

– För mig är det här är en livsviktig föreställning, säger direktör och regissör Tilde Björfors.

1995 startade hon Sveriges första nycirkusgrupp. Cirkör växte till en cirkusindustri med utbildningar på gymnasie- och högskolenivå och föreställningar som turnerar världen över. Men efter alla projekt, experiment med modern dans och samarbeten med teatrar började hon tvivla.

– Vi hade provat så många olika vägar att jag nästan hade glömt vad Cirkör var. Jag ifrågasatte allting. Varför ägnar jag mitt liv åt folk som stoppar gafflar i näsan? På vilket sätt förändrar det världen?

Vändningen kom när hon reste runt bland cirkusgrupper i andra länder. Under en lindansföreställning med franska Les Colporteurs började hon gråta. Hon insåg, som hon själv säger, att hon ”har ett cirkushjärta”.

I Inside Out låter hon publiken följa ett gammaldags cirkussällskap med alla dess udda figurer. Mitt bland dessa hamnar Tom och Saga, två nutida stadsbor som är i dålig kontakt med sitt känsloliv. Föreställningen är Tilde Björfors kärleksförklaring till cirkusen – och till risktagandet.

– Det som fascinerar mig med cirkusartister är deras drivkraft att våga lite mer. Jag vill visa det positiva i att släppa kontrollen. Föreställningen handlar om de stora risker som akrobater tar, men också om inre risker. Att våga älska kan vara precis lika läskigt.

Är cirkusartister bättre på att ta även den sortens risker?

– Nej. Däremot kan man lära sig mycket genom att titta på hur akrobater hanterar sin träning. Jag brukar fråga om de inte är rädda. Då svarar de ”superrädd, men inte rädd för att vara rädd”.

Annonser

Written by Adam Svanell

december 12, 2008 den 5:37 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: